De senaste dagarna har hela staden vart i sorg, och det har verkligen märkts. Stämingen har vart grå, spelar ingen roll vart man än går. Varje människa i denna stad sörjer. Det ligger ett svart molntäcke av sorg över Jönköping.




Varje gång man åker till jobbet så påminns man om sorgen och tyngden i kroppen kommer. Först möts man av rondellen som alla jönköpingsbor stod vid när de hälsade Hv-bussen välkomna från deras vinstmatcher och när de tog guldet gick det inte komma fram med bilar...



Sen möts man av detta.. Kondoelansen där det står gråtande människor dagligen. Men idag fick nog många jönköpingsbor sitt avsked till honom på Minnesceremonin som var idag på Kinnarps Arena. Det var så fint men samtidigt så fruktansvärt sorgligt. När man kom in på arenan så möttes man av en massa bilder,blommor och böcker man kunde skriva i. Vet inte riktigt varför denna bild blev knas...



Känns bara konstigt att se alla bilder på honom efter att ha sett honom live så många gånger på alla matcher. Jag kände inte honom personligen, jag har enbart träffat honom några gånger på jobbet när han vart där med tre kronor. Det enda jag har är en personlighetsuppfattning av honom, och han var himla trevlig mot oss alla i personalen.



-------



jag hade inte min kamera med mig så det fick bli lite halvkassa bilder med iphonen. Det som Lyser i mitten är fyra stora bilder av honom som formar en fyrkant. Där stod det fina blommor o lyktor. Här står hans föräldrar, systrar och barn framför bilderna..

Det var så sjukt sorgligt....



Arenan var fullsatt med tusentals av människor och ändå kunde du höra om någon hostade på andra sidan.. Tystnaden talade för sig själv och man hörde bara snyftningar överallt.


Han var allas vår hjälte och är nu en legend.


Vila i frid Stefan Liv.



Jessi