Häromdagen så tog vi tag i det vi fruktat länge nu.. Vinden. Vi vet att under tre års tid har vi bara stoppat in grejer där, aldrig tagit ut. Så vi hade på känn att det skulle vara överfullt. Som tur var såg det värre ut än vad det var. Hittade bla två flyttkartonger med massa grejer i som vi inte hade en aning om att vi ställt där. De innehöll minnen. Mest från mig. Jag hade sparat gamla dagböcker o massa massa saker från mig själv och olika människor.

Vet ni vad jag gjorde? Jag slängde allt. Det enda jag sparade var min gosedjurskanin Dirty Harry som har vart min trogna följeslagare genom hela mitt liv. Sen en "mina vänner" bok som jag hade på lekis. Jag hittade även två foton från mig o syster som jag sparade med.

Ärligt talat så fanns det självklart roliga minnen men det mesta fick mig faktiskt att må dåligt. Allt påminde mig om mitt "gamla liv" som jag brukar säga. Det är alltså när jag bodde uppe i Nyköping. Jag brukar säga så för det känns som att jag har ett helt nytt liv sen jag flyttade ner hit och jag trivs så bra med det. Jag gjorde det inte då, det enda som var kul o läsa bla från dagböckerna var alla upptåg jag o Pearn hade. Tack gode gud för Pearn! <3 Det var tider det o vad kul vi hade. Men de minnena finns även i huvudet och hjärtat.

Men jag vill inte bli påmind om det, jag vill inte ha med det o göra. Speciellt inte ha minnen från svikande kompisar och ruttna ex som det stod om i böckerna. No thank you.


Jag raderade mina minnen. O det känns så bra!


Jessi