I know what I get.

Jaa min mormor är rätt rolig faktiskt. För nån månad sen när jag var hemma och hälsade på i Oxelösund så ville hon åka in till Nyköping och gå på stan. Så jag, hon o syrran gjorde det. Mormor ville gå in i en smyckesbutik så jag kunde välja min 25-års present. Hon hade alltså bestämt sig för att köpa ett smycke till mig.

Våran dialog i affären:

Mormor: Titta nu ut ett smycke du vill ha, ett halsband kanske.

Jag: Ja, jag ska se vad jag hittar.

Jag: Jag tycker inte något här var fint eller i min smak.

Mormor: (pekar på ett set med halsband o örhängen.) Men det där då?

Jag: Nej, jag tycker inte det är fint. Det är inte riktigt min stil.

Mormor. varför inte?

Jag: Men det är för tjock kedja, och jag vill inte ha tjocka kedjor till halsband.

Mormor: Ja, men tänk om 5 år.....

Jag: Jag tror inte jag tycker om det då heller! Jag vill väl inte ha nåt nu som jag ska ha i ett skåp i fem år för att sedan KANSKE använda det? Då är det onödiga pengar.

Mormor: (Tittar på ett nytt halsband.) Men det här då?

Jag: Nej mormor, jag hittade inte ett enda halsband här i butiken som jag tyckte om.

Mormor: Varför inte?

Jag: Men jag gillar inte så stora grejer! Designsmycken är inte riktigt min grej!

Mormor: Men tänk om fem år..

Jag: Nu går vi!!



Syrran tröttnade rätt snabbt och gick ut rätt tidigt. =P Men igår ringde mamma mig och frågade om hon kunde beställa ett halsband som jag ville ha. Mormor och jag kom överens om ett halsband som jag ville ha.



Så det blir detta halsband från Laila Bagge som jag får i present av mormor. Lite tråkigt att veta vad man får. Men som mamma sa " Då vet du ju att du får något du tycker om. "


Men jag älskar min familj. <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback